PFAS har under de senaste åren blivit ett av de mest uppmärksammade miljöproblemen i Sverige. Ämnesgruppen omfattar flera tusen olika kemikalier som sedan 1950-talet har använts i bland annat brandskum, impregnerade textilier, livsmedelsförpackningar och olika industriella processer. Det som gör PFAS särskilt problematiskt är att ämnena är extremt svårnedbrytbara. De stannar kvar i naturen under mycket lång tid och har därför fått smeknamnet "evighetskemikalier".
Förhöjda halter
I flera svenska kommuner har förhöjda halter av PFAS upptäckts i både grundvatten och dricksvatten. Många av fallen har kunnat kopplas till användning av brandskum vid flygplatser, militära anläggningar och brandövningsplatser. När PFAS väl har nått marken kan ämnena spridas vidare till grundvattnet och i vissa fall påverka vattentäkter flera kilometer från den ursprungliga föroreningskällan.
Kopplingen till brandskum
Det kanske mest kända svenska exemplet är Kallinge i Ronneby kommun. Där upptäcktes 2013 mycket höga PFAS-halter i det kommunala dricksvattnet. Föroreningen kunde kopplas till brandskum som använts vid den närliggande flygflottiljen F17 under flera decennier. Händelsen blev ett av Europas mest uppmärksammade PFAS-fall och ledde till omfattande rättsprocesser samt ett ökat nationellt fokus på kontroll av dricksvatten.
Brandövningar en bov
Även i Uppsala har PFAS påträffats i dricksvattenförsörjningen. Föroreningen har bland annat kopplats till den tidigare flygplatsverksamheten vid Ärna. Kommunen har investerat betydande resurser i avancerad vattenrening för att säkerställa att dricksvattnet uppfyller gällande kvalitetskrav.
Liknande problem har identifierats i flera andra delar av landet, bland annat i Tullinge söder om Stockholm, på Gotland, i Halmstad samt i närheten av ett antal mindre flygplatser och brandövningsplatser. Gemensamt för många av dessa områden är att föroreningarna upptäckts först efter riktade analyser, ibland flera år efter att utsläppen ägt rum.
Extra viktigt vid egen brunn
Särskilt viktigt är därför att vara uppmärksam i områden där fastigheter är beroende av egna brunnar. Till skillnad från kommunala vattenverk ansvarar brunnsägaren själv för kontrollen av vattenkvaliteten. För fastigheter i närheten av flygplatser, industriområden, militära anläggningar eller historiska brandövningsplatser kan en PFAS-analys ge värdefull information om vattnets kvalitet.
Forskning visar att människor främst exponeras för PFAS genom mat och dricksvatten. Vid långvarig exponering har vissa PFAS-ämnen kopplats till påverkan på immunförsvaret, förhöjda kolesterolnivåer och andra hälsorisker. Samtidigt fortsätter forskningen att utvecklas, och myndigheter runt om i världen skärper successivt sina riktvärden och rekommendationer.
Om PFAS upptäcks i en vattentäkt finns idag flera effektiva reningsmetoder. Aktivt kol och jonbytarmassor är de vanligaste lösningarna för att reducera halterna i dricksvatten, medan ny membranteknik utvecklas för att hantera även mycket låga koncentrationer.
PFAS-frågan handlar ytterst om att skydda en av våra viktigaste naturresurser: rent dricksvatten. Erfarenheterna från bland annat Ronneby, Uppsala och flera andra svenska kommuner visar att tidig upptäckt är avgörande. Genom regelbundna vattenanalyser, riskbedömningar och förebyggande arbete kan både kommuner, företag och privata fastighetsägare skapa trygghet och säkerställa en långsiktigt hållbar vattenförsörjning.